Dag två i Japan började med att jag försov mig genom två alarm (jag skyller på jetlag…), inte en särskilt bra start. Väcktes av min frus SMS (tack!). I alla fall så har vi besökt ett av Tokyo Peace Churchs pionjärarbeten i Komagome och spenderat eftermiddagen på JPUs huvudkotor och pratat evangelisation och församlingsplantering. Blev även bjudna på Koreans BBQ till lunch, inte helt fel alls. Lyckades även komma iväg till Akihabara, stället att åka till om man vill köpa elektronik i Tokyo.  Några reflektioner så här långt…

  • Jag gillar Tokyos tunnelbana. Påminner om Londons tunnelbana men renare, mycket renare. Påminner även om Stockholms dito, folk gör inte mycket väsen av sig, tar inte ögonkontakt och håller sig för sig själv under resan. Det senare kanske inte direkt är något positivt, bara en observation i allmänhet…
  • Jag gillar Tokyo rent allmänt också, vill komma tillbaka hit någon gång i framtiden.

Om jag lämnar de rent turistiska observationerna för nu så har jag även följande tankar…

  • Hur planterar man evangeliet i ett land där endast 4% av landets ungdomar i gymnasieåldern anser att religion har ett värde i sitt liv? Där människor lever med en ständigt ökande materialism och inte ser det som ett problem att blanda shintoism, buddism och kristen tro som man vill?
  • De kristna i Japan verkar står inför en stor utmaning att bryta sig loss från en hel del av de former och tänk de fastnat i – former och tänk de fått av oss i väst, bör tilläggas. Jag har blivit påmind om hur otroligt viktigt det är att låta evangeliet få växa fram och ta form ur det lokala sammanhanget snarare än att klonas och kopieras från annat håll.

Det får räcka för idag, dags att sova. I morgon fredag ska vi bland annat till Yasukunitemplet, en shintohelgedom som tillägnad andarna till de soldater och andra som har dött när de tjänat den japanska armén. På lördag ska vi till Asakusa. God natt.