Gick upp tidigt i morse för att sätta mig på tåget mot Nässjö och (som det alltid brukar vara när vi möts) en dag med inspirerande och spännande samtal tillsammans med mina kollegor som arbetar med församlingsgrundande frågor på Gemensam Framtid. Innan avfärd blev jag påmind om att man – vilket egentligen säger sig självt – aldrig borde skicka ett Tweet innan första koppen kaffe!
Jag är tacksam för att det finns människor som är betydligt mer vakna vid denna tiden på dygnet, som exempelvis Tea Gustavsson som påpekade
Självklart saknades det ett “not”.
Vad jag egentligen ville säga var ju detta att – om vi lägger åt sidan att det ur en teologisk synvinkel är obegripligt – så har vi inte råd som kyrka att inte vara helt överlåtna till och passionerade för Guds mission.
What a differnce a word makes!
Rent teologiskt har jag svår att förstå en kyrka som inte är helt överlåten och passionerad för Guds mission. Där mission – utsändandet ut i världen, där vi får vara med i Guds upprättande, helande och förvandlande av sin skapelse – inte är prio ett. En kyrka där allt annat får vika undan för just detta. Där allt vi gör, förvaltar och lägger vår tid på utvärderas genom detta raster. Gud är den sändande och utsändne Guden. Det är denna Gud vi bekänner, tror på och säger oss följa. Något annat blir en slags praktisk ateism, eller?
Rent pragmatiskt har vi inte råd med ett annat fokus som kyrka i Sverige idag. Sverige är inte ett kristet land längre (om det någonsin har varit det?), det är ett mångkulturellt, pluralistsikt land. Det är ett missionsfält. Att hålla hårt i gamla strukturer (där vi som kyrka fanns i centrum av samhället med privilegier och åsiktsmonopol) och vanor (att förvalta det som redan fanns och upprätthålla status quo, förvänta sig att människor kommer till oss för att bli som vi är) kommer inte att vara framgångsfaktor i det samhälle vi lever i dag. Snarare är det att identifiera oss med det marginaliserade, det lättrörliga och att hålla hårt i vår bekännelse på Jesus som Herre och vår kallelse att sändas ut. Detta kan vi hålla hårt i. Allt annat kan vi släppa.
Ord har betydelse. Även små ord.
to the ends of the earth 